Naturlig hästhållning

 

Hästens beteende har utvecklats för att passa ett gräsätande flocklevande bytesdjur i ett stäpplandskap. Detta innebär att sinnesorgan och beteende är anpassat till hög vaksamhet, snabb flykt och nära sociala relationer.

 

Vad gör en häst i en box under 10-12 timmar nattetid?

Anpassas till den mänskliga dygnsrytmen? Varför? Lyckas det? Mår den bra av det?

En vuxen häst sover mellan 3-5 timmar per dygn uppdelat på korta sömnperioder om cirka 15 minuter spridda över hela dygnet. Utöver sömnen står hästen och dåsar ytterligare ett par timmar per dygn, ofta vilandes på ett bakben.

Hur skulle vi människor må av att anpassas till hästarnas dygnsrytm?

 

 

Ett stall begränsar möjligheterna till ett värdigt häst liv oerhört mycket. Krubbitning, luftsnappning, vävning, aggression, apati, allt är en följd av att hästen saknar tillräcklig interaktion med andra hästar och hindras från att få vara i sin naturliga livsmiljö. Om hästen ges möjlighet så ägnas omkring 16-19 timmar per dygn till att söka efter föda och äta.

Det vanligaste man får höra är:

“Min häst tycker faktiskt om att få komma in om nätterna!”

-Då är det naturligtvis inga problem att lämna boxdörrar och dörrarna ut till hagen öppna under natten, för hästen kommer väl att stanna kvar i sin box, även efter att maten är uppäten?

Problem som fetma, metaboliskt syndrom och fång är sällsynta hos semi vilda hästar, men förekommer  mer frekvent hos våra moderna framavlade häst raser. Betesgräs är inte nödvändigtvis problemet, raserna vi har utvecklat, samt bristen på naturlig rörelse är en bidragande orsak. Och viktigast av allt, snabba foderförändringar och kraftfoder kan vara förödande. Kraftfoder är vanligtvis en blandning av saker som spannmål, linfrö, betmassa, melass för energi och smak, kli, vitaminer och mineraler. Det är inte ett naturligt foder för en häst, som är totalt omöjligt att hitta i deras naturliga livsmiljö.

Den rekommenderade minimum mängden grovfoder (hö/hösilage), om hästen inte får gräs är 1,75-2 kg hö/hösilage per 100 kg häst/dag – den behöver gärna få mycket mer under den kalla årstiden, beroende på väder. Det blir väldigt mycket hö och därmed tillhörande gödselhantering vintertid, om man har ett antal hästar. Men är att föredra framför koncentrerat foder i alla lägen. Vi har under alla år aldrig haft ett enda fall av kolik eller fång. Visst blir hästarna runda, men det varierar med årstiderna. Bedöm själva av bilderna på dem.

 

 

Hästen är gjord för att gå på stora ytor och äta gräs och växter tillsammans med andra hästar. Det som en del tycker verkar “tråkigt”, är i själva verket precis så som hästen är avsedd att leva i det fria. Detta är förstås under förutsättning att hästen kan röra sig tillräckligt mycket och få tillräckligt mycket sysselsättning genom utformningen av deras miljö, och genom samgående med andra hästar dygnet runt.

 

 

 

Att hästen är ett flocklevande djur innebär att många av de beteenden som hästen använt för att överleva i det vilda bygger på att flocken hjälps åt att upptäcka faror och försvara sig mot dem.

Hästar anpassar därför ofta sina beteenden till vad de andra i flocken gör – sover, äter, dricker, förflyttar sig etc. Om en häst uppmärksammar en fara i omgivningen varnar den och övriga hästar reagerar på samma sätt som den första hästen. Flocken är en stor trygghet för hästen. Det är därför inte så underligt hästar kan ha svårt att bli lämnade ensamma i stallet eller hagen, att gå ifrån stallbacken eller att gå in ensam i en transport.

Hästen bildar starka band till andra hästar och känner sig tryggast i en stabil grupp. Hästen kommunicerar med alla sina sinnen och den fysiska kontakten med andra hästar är viktig för sammanhållningen.

En av de aktiviteter som stärker sammanhållningen mellan hästar i flocken är att de putsar/kliar varandra runt manken och nedre delen av halsen och mankammen. Putsningen stärker relationen mellan hästar och har en positiv fysiologisk effekt då den ökar utsöndringen av hormonet oxytocin som verkar lugnande och sänker hjärtfrekvensen.

Att gå i hage med andra hästar, lösdrift eller stallar där hästarna är inom räckhåll för varandra är därför viktiga förutsättningar för att tillgodose hästens sociala behov.

 

Delar av texten från hastsverige.se: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik

 

Referenser

HästSverige : Hästen på naturbetesmarker

SLU : Hästen, landskapet och mångfalden

SLU : Russet som naturvårdare

Studier gjorda på tam hästar visar på att de hellre väljer att få gå i hagen, framför att ridas : Horses’ behavior and heart rate in a preference test for shorter and longer riding bouts

Tidningen Ridsport : Kan man älska sin häst för mycket?